Europaparlamentet laddar för fler röster – ”Den här gången är det annorlunda”

Europaparlamentet laddar för fler röster – ”Den här gången är det annorlunda”

Europaparlamentet har problem med få antal röstande i valen av ledamöter till parlamentet. Faktum är att sedan det allra första valet, 1979, har det totala valdeltagandet i Europa stadigt minskat. Nu lovar Europaparlamentet att ”Den här gången är det annorlunda”, och hoppas få människor att upptäcka sitt röstkort – och att använda det.

I mitten av mars, drygt två månader före valet till Europaparlamentet, åkte jag till parlamentet både i Bryssel och i Strasbourg, för att ta tempen på atmosfären inför valet i maj. Väl på plats hittade jag få tecken som vittnade om att det är ett val på ingående. Det hängde några planscher med loggon som symboliserar Europaparlamentets informationskampanj inför valet: ”Act, React, Impact” (”Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad”). I övrigt inget som signalerade om vad som är på gång. Det nämndes i princip heller inte med ett ord under plenarsammanträdet i Strasbourg.

Några svenska Europaparlamentariker jag träffade förklarade det med att det helt enkelt är så mycket arbete kvar att göra, under dessa få månader som är kvar för det sittande parlamentet, att fokus måste hamna på de politiska sakfrågorna. Däremot, berättade Marita Ulvskog (s), märks det i Bryssel att aktiviteten är lägre eftersom det är glesare än vanligt på utskottens möten och de politiska gruppernas möten.

- Det största valarbetet pågår ju hemma, och parlamentarikerna behöver vara hemma hos sina väljare, säger Ulvskog.

Det är alltså inte alls inne i parlamentsbyggnaderna utan ute bland väljarna, och inte minst i sociala medier, som Europaparlamentets valkampanj syns. Det är pr-byrån Ogilvy som står bakom valkampanjen. Kampanjen har en budget på 16 miljoner euro och kallas för en ”medvetenhets- och informationskampanj”. Huvudsyftet är att ”öka medborgarnas medvetenhet om de europeiska valen och förklara för dem varför deras röst spelar roll”. Kampanjen består av fyra faser. Den första, med kickoff i september 2013, presenterar parlamentets nya befogenheter och roll och parlamentets inflytande. Den andra, mellan oktober och mars, är den långa fasen med olika events, presentationer och paneldebatter runt om i hela Europa, med syfte att öka medvetenheten om parlamentets inflytande på medborgarnas vardag. Den tredje fasen kallas för ”Go to Vote” och pågår mellan mars och maj och koncentrerar sig på själva datumet för valdagen och vikten av att gå och rösta. Den fjärde fasen är en postvals fas som pågår tills den nya Kommissionen är på plats. Kampanjens huvudbudskap är att ”Den här gången är det annorlunda”. Man vill förmedla budskapet att den här gången är Europas väljare mer inflytelserika än någonsin. Den här gången kommer deras röster även att indirekt avgöra vem som väljs till Kommissionens ordförande.

Historiskt sett är det få människor som har känt till eller brytt sig om att gå och rösta i EU-valet och EU har länge slitit med låga valsiffror. Det totala valdeltagandet har stadigt minskat sedan det allra första valet 1979. Vid förra valet, 2009, ökade dock det svenska valdeltagandet till 46 procent, men minskade totalt i hela EU till bara 43 procent.

Är det ett problem?

- Det är naturligtvis ett demokratiskt problem. Ett lågt valdeltagande ger inte tillräcklig legitimitet åt de politiska beslut som fattas. Man kan också konstatera att med åren har Europaparlamentet fått mer och mer makt men mindre legitimitet för varje val, säger Magnus Blomgren, som är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, specialiserad på EU och partier.

Att ett lågt valdeltagande innebär ett legitimitetsproblem för EU, konstaterar också en rapport från EU:s Regionkommitté (Going local – The communication potential of local and regional authorities, sept 2013). Samtidigt, slår man fast, så ”behöver EU ett aktivt deltagande från EU-medborgarna i EU-valen för att kunna stärka sin legitimitet”.

Det väcker frågan; vem behöver egentligen vem i det här valet?

- Ja, det är makten som behöver folket i det här valet, säger Magnus Blomgren. Det är viktigt för systemet att människor går och röstar. Om det urholkas ytterligare och valdeltagandet sjunker så blir det till slut bara en debatt som rör en elit och vi vanliga människor lämnas helt utanför Europapolitiken. I grund och botten är det ett bekymmersamt demokratiproblem.

EU behöver alltså ”ett aktivt deltagande från EU-medborgarna i EU-valen för att kunna stärka sin legitimitet” och i den andan satsar man ca 140 miljoner sek på olika medvetandehöjande insatser, med förhoppningen om att fler människor ska gå och rösta.

Studien från EU:s Regionkommitté konstaterar också att det finns en ökande EU-skepticism och ett ökande ifrågasättande om behovet av den europiska integrationen och den konstitutionella formen av EU. Mot denna bakgrund finns det en risk att information från och om EU uppfattas som politiserande och ytterligare kan förstärka Euroskepticismen, istället för att ses i ett neutralt ljus. Därför, fastslår rapporten, måste informationskampanjen inför EU-valet 2014 fokusera på EU:s konkreta politik och dess framgångar.

Studien hävdar också att om EU vill överkomma sin ”acceptanskris” så behöver man kommunicera EU till medborgarna och hamna i dialog med desamma. Därför hamnar ett stort ansvar på de nationella och regionala aktörerna som kan fungera som bryggor för att nå ut till medborgarna.

Spåren leder alltså till medlemsländerna och ungefär i den här tankeriktningen har valkampanjen utformats. Det är framförallt i medlemsländerna som aktiviteter hålls. I Sverige har Ungdomsstyrelsen fått flera uppdrag; bland annat att arrangera skolval, ta fram stödmaterial för lärare, och fördela medel till organisationer och aktörer som driver verksamhet för att öka valdeltagandet. Svenska regeringen, Europaparlamentet och EU-kommissionen driver också gemensamt ett program; förvaltningsparterskapet, för att öka informationen om EU till unga väljare och ungdomsorganisationer. Även trossamfunden får medel för att stimulera deras informationsarbete inför valet. EU-ministern Birgitta Ohlsson håller också så kallade dialogmöten under hela året innan valet, i syfte att skapa intresse och engagemang för Europaparlamentsvalet. Hennes mål är att höja valdeltagandet till över 50 procent.

Men hur är det från tjänstemannahåll? Vad är syftet med Europaparlamentets informationskampanj? Jag ställer frågan till EU-tjänstemannen Delphine Colard som jag träffar i pressbaren på Europaparlamentet i Strasbourg.

- Syftet med kampanjen är inte alls att öka valdeltagandet, utan bara att öka medvetenheten om att människor har möjlighet att påverka valet och politiken i Europa, säger hon.

Kampanjen är tydlig med det, berättar hon, att den uppmanar inte till högre valdeltagande. Hur många gånger tjänstemannen än upprepar detta blir jag inte övertygad. I dagarna har kampanjen just gått in i tredje fasten, som heter just ”Go to Vote!”.

Varför vill inte Institutionerna säga att de vill öka valdeltagandet, att de har den intentionen?

- Naturligtvis vill man öka valdeltagandet, det har man ju sagt i alla år. Men jag kan gissa att man inte vill sälja det budskapet att det viktigaste är att ni går och röstar så att vi får legitimitet, då blir det alltför instrumentellt, säger Magnus Blomgren.

Annorlunda låter det dock från Europaparlamentets informationskontor i Stockholm. Vi träffar chefen Marcus Bonekamp under en utbildningsdag i Malmö, som de håller tillsammans med LSU, Sveriges ungdomsorganisationer. Bonekamp berättar att EP:s informationskontor i Stockholm har arbetat under flera år med det uttalade syftet att öka valdeltagandet i årets val.

EP:s Stockholmskontor genomför bland annat utbildningsdagar för journalister, ordnar debatt- och panelsamtal, utbildar lärare i statsvetenskap och driver ett samarbete med Ungdomsstyrelsen. Tillsammans med LSU genomför de också bland annat sju utbildningsdagar för unga valambassadörer. Förhoppningen är att öka valdeltagandet bland unga och utrikes födda, eftersom valdeltagandet varit särskilt lågt i de grupperna.

Vad är det yttersta syftet med dessa dagar?

- Baktanken är att försöka öka valdeltagandet. Dessa unga som vi träffar, bland annat nu på LSU:s valambassadörsutbildningar, blir ju opinionsbildare. Och vi träffar dem inte särskilt för att de heter Calle och Stina utan för att de känner hundra Calle och Stina till, som de kan sprida budskapet till, säger Bonekamp.

Under utbildningsdagen får de träffa en parlamentariker, just i dag Olle Schmidt (fp), tjänstemannen Jan Hoffnell från valnämnden i Malmö samt Marcus Bonekamp. Och budskapet från talarna på scenen är tydligt:

- Valdeltagandet till EP-valet har varit uruselt. Och där har ni en uppgift att förmedla vidare att detta val är oerhört viktigt. Jag är tjänsteman och opolitisk så jag lägger mig inte i hur ni röstar, men gå och rösta, upprepar Hoffnell, om och om igen.

I Bryssel vill man alltså från institutionernas håll inte säga att informationskampanjen har det uttryckliga syftet att öka valdeltagandet. Medan Stockholm är tydlig med den viljan och syftet med sina aktiviteter.

Vad tror du att den skillnaden beror på, Marcus Bonekamp?

- Vi har tolkat uppdraget på det här sättet och jag tror att vi har ett arbete att göra här. Om inte vi talar om att det finns ett kommande val och att det är viktigt ur demokratisk synpunkt att rösta – då kanske ingen gör det. I grund och botten har vi nog ändå samma tanke. Vi tror att om fler människor vet om detta så kommer fler människor gå och rösta, säger Bonekamp.

Docent Magnus Blomgren förklarar ”ambitionen att öka valdeltagandet” med att huvudproblemet för institutionerna i detta läge är att det normalt sett är de politiska partierna som ska ”sälja” valet och skapa engagemang, intresse och valdeltagande.

- Men det finns ju inga svenska partier som driver och lyfter Europafrågor, och då blir valet osynligt för väljarna. Av den anledningen tvingas de opolitiska institutionerna gå ut och ”sälja in valet till medborgarna”. Då blir det så här konstigt. Och därför väcks de här frågorna som du ställer; är det politik eller inte från institutionernas håll?, säger Magnus Blomgren.

Så sammantaget, hur har det då gått för Europaparlamentets valkampanj? Jo, på flera sätt lutar det åt det håll man vill. Prognoser visar nu ett förväntat högre deltagande. Även när det gäller innehållet på medias rapportering verkar man ha lyckats.

En ambition från EU-institutionernas håll inför valet har varit att dra fokus från ”Ja eller Nej till EU” och att sätta lyslampan på politiska sakfrågor, gärna där EP har varit framgångsrik på olika sätt.

- Från och med januari har vi sett en tydlig trend, berättar Colard. Nu ser vi att nationell press framförallt uppmärksammar och sätter ljuset på de olika kandidaterna till valet. Och det var precis det vi ville. Vi ville öka medvetenheten om det politiska landskapet. I de två tidigare valen (2009, 2004) har det mer handlat om för eller emot EU. Och vi ville komma bort från det. Vi ville istället sätta ljuset på de politiska sakfrågorna, säger hon.

På flyget hem mot Sverige får jag tag i ett ex. av Aftonbladet. Lena Mellins krönika (16/3 2014) har rubriken ”EU-parlamentet har makten – på riktigt” och hon inleder med att hon nu ska sjunga en lovsång till EU-parlamentet. Hon beskriver EP:s ökade makt, hur stort inflytande de enskilda ledamöterna har och hur spännande församlingen är. Hon intygar att det är mycket mer drag inne på Europaparlamentet än i riksdagen en vanlig måndag i mars, och avslutar med att konstatera att det vore dumt att underskatta parlamentet som maktfaktor, varför det är viktigt att gå och rösta den 25 maj.

Precis som ett skolexempel sett från Europaparlamentets informationskampanjs håll.

Text: Helle Lyrstrand Larssen

Journalist och författare till Tystnadens Europa

Foto: Thord Lyrstrand

 

Faktaruta: Mellan den 22 och den 25 maj 2014 kommer fler än 350 miljoner medborgare i totalt 28 medlemsländer att ha möjlighet att rösta i Europaparlamentsvalet. I Sverige hålls valet den 25 maj. 751 ledamöter ska väljas in, 20 från Sverige. Nytt för denna gång, efter att Lissabonfördraget har trätt i kraft, är att Europeiska kommissionens ordförande kommer att väljas av Europaparlamentet, på förslag från Rådet, baserat på resultatet från valet i Europaparlamentet i maj. Valet av Kommissionens ordförande kommer att ske i juli. Årets budget för informationskampanjen om 16 miljoner euro är samma som det förra valet 2009.